När Sociala Medier biter dig i röven – eller?
Att göra sociala medie-grejer utan att tänka över kan ju ha sina sidor (lex Eniro båtflyktingar). Senast ut att få en lite annan reaktion än man väntat sig är SL, som via annonsering och möjlighet till viral spridning skickar ut budskapet attman skall designa sitt eget månadskort. Här är tanken att man skapar ett kort och sen hoppas att andra skall rösta på det, det framröstade bästa kortet vinner ett pris.
Här kommer den upproriske människan in, och skapar ett kort som med ett diagram illustrerar hur snabba SL har varit att öka priset på ett månadskort ökat de senaste åren.. Bakom många upproriska bidrag ligger enligt Resumé även organisationen planka.nu. Detta bidrag blir snabbt det mest populära, och en snöbollseffekt är igång. Det är ju roligt att det bidraget ligger överst. Och dessutom dyker det upp direkt framför en i topplistan. Alltså röstar allt fler på det.
Är då detta en kris för SL? Är det en läxa till andra att man inte bör ge sig in i sociala medier? Nja jag tycker nog inte det. Visst, folk retas med SL, men det är inte någon djup, allvarlig kritik. Och de engagerar sig samtidigt, de vill något med SL.
Det är också viktigt att se sociala medier som en dialog, något mer än bara en ”gratis annonskanal”. Det är en viktig fokusgrupp, en kanal där du får reda på vad folk tycker om dig och din produkt, och därmed en chans att bemöta det.. Var inte ledsna för detta SL. Var glada tt folk engagerar sig och ger er förslag på förbättringar. Ta nu och agera!
Nils Andersson, Nisse för många. Göteborgare från början, flyttade upp till Stockholm för 4 år sedan nu. Jobbat 6 år som "Senior Media Planner Interactive" på mediebyrån Carat. Numera byråchef på hybridbyrån Isobar. Bor i Birkastan med Malin och lilla Sigrid.