Dagens tankar om reklam och media

En mycket luddig rubrik på ett blogginlägg, men jag har inte hunnit skriva på sistone och nu har det samlats på hög ett gäng tankar om kommunikation som får samsas i ett enskilt inlägg.

 

Först ut ett omnämnande av filmen ”The Search for Syria” av UNHSR Sverige

Filmen har fått stor spridning social, och med all rätta. Den illustrerar en hemsk verklighet, men på ett sätt vi aldrig tänkt på tidigare, ett sätt som ligger så nära vår vardag. Eloge till Svensson för en snygg film!

 

Filmen illustrerar – utöver den hemska verkligheten för barn i Syrien – också hur mycket av vår verklighetsbild som idag skapas via Google och andra digitala kanaler. Här finns en intressant sak att problematisera; Dessa kanaler har algoritmer som väljer vilka resultat som syns överst, och därmed formar individers bild av det ämne de sökt på. Vad händer exempelvis om fred och frihet inträder i Syrien, hur lång tid kommer det ta innan bilder som illustrerar den förändringen dyker upp överst på Googles bildsök?

 

Facebook styrs ju tydligt av en algoritm som visar os mer av det vi likeat, klickat på eller dröjt kvar vid. Detta skapar subjektiva bilder av omvärlden – vilket ju blir intressant när mycket av komtakten mellan journalister och läsare numera går vägen via sociala medier (många nyhets-sajter har numera mer än en fjärdedel av sin trafik från sociala medier).

Ett intressant experiment kopplat till Facebooks algoritmer genomfördes nyligen av en Journalist på Wired.

Han testade att likea allt han såg på Facebook under 2 dygn. Utvecklingen var dramatik;

• På bara en dag försvann i stort sett alla människor från mobilverionen av Facebook. Där är det lite sämre utrymme att slåss om, och snart hade länkar från olika sajter och olika annonser trängt ut alla vänner.
• Nyheter och åsikter polariserades. Det kändes som att om man klickade på något högerorienterat, så testade algoritmen något mer höger. Och eftersom han likeade även det kom han ett snäpp högerut till, och var ganska snart i högerextrema domäner. Samma utveckling gick parallellt åt vänster.
• Flödes dominerades mer och mer av ”Content Mills” – sajter designade just för att få sitt innehåll delat i sociala medier, som Huffington Post och Upworhty.

 

 

Han märkte ochså allt tydligare hur FB-poster designades för att maximera klick och delningar;

A sentence recounting some controversial news. Good!

A sentence explaining why this is good.

A call to action, often ending with a question?

 

Det finns alltså en formel för att skapa uppmärksamhet, som skall skapa den där känslan av sensation..

Det här med delningsfokuserade sajter och så kallat klickfiske är ju inget vi är obekanta med I Sverige. Lajkat, Newsner och Omtalat pumpar alla ut topplistor, roliga bildspel och kattklipp i rasande tempo. Inget fel med förströelse såklart, men det kan ändå kännas oroande om det tar uppmärksamhet och annonspengar från journalistik.

 

Resumé rapporterar att uppemot 1000 journalistjobb försvunnit i Sverige de senaste 2 åren.

 

Jämförelse mellan Newsners och Dagens Nyheters veckoräckvidd på nätet 2012 – idag

 

Om det finns allt mindre kapacitet att producera bra journalistik, och den journalistik som faktiskt produceras sen filtreras genom ett subjektivitetsfilter som premierar sensationalism, ja då kanske det kan finnas viss anledning till oro.

 

 

Eller så är det bara jag som börjar bli gammal. Kanske handlar det bara om att bra innehåll alltid kommer finna sin plats, att det bara handlar om att anpassa budskap för att kunna nå ut.

UNHCR-filmen visar ju på att bra grejer kan nå igenom bruset ibland.